Sophia och farmorn satte sig i stranden för att tala vidare om saken. Det var en vacker dag med långa vindlösa dyningar. Just en sådan dag, i rötmånaden, händer det att båtar ger sig av ensamma från sina stränder. Stora främmande föremål söker sig in från havet, somligt sjunker och somligt stiger upp, mjölken surnar och sländorna dansar desperat. Ödlorna är inte rädda. När månen går upp parar sig de röda spindlarna på obebodda skär, där är berget en enda sammanhängande matta av mycket små, hänryckta spindlar.